torsdag 29 mars 2012

Out of this town


Broder Daniel, alltså vilka minnen. Den musiken, den tiden i livet, allt. Man skulle nog kunna säga att jag saknar den biten av livet, 17-18, då lekte livet. Vi levde som om det inte fanns någon morgondag och vi söp i princip bort alla våra sorger och problem. Vi var på toppen, inget eller ingen kunde nå oss, vi var odödliga. Vi var ute alldeles för sena nätter i stan, vinter som sommar. Vi verkligen levde, verkligen levde fullt ut.
Fast alla växer vi upp någongång, så även vi. Alla växer vi ifrån det "unga och dumma" någongång, även om man aldrig kommer ifrån det helt. För ibland måste man få leva lite!
Men 18 år, sommaren med tjejerna är nog nästan oslagbart, eller nja, kanske går att slå det med. Sommaren som var var också helt okej, men sommaren som kommer nu kommer nog slå den!

Den här kvällen med brorsan har varit lite smått nostalgisk, tråkig och deprimerande. Fortfarande får jag slag i magen av att Myra inte finns längre. Som idag, jag och bror var alltid, alltid, ute på våren med hunden i skogen och gick massa och tog bilder. Idag gjorde vi samma sak - men utan hund. Vi båda tittade på varandra efter bara någon minut och insåg hur deprimerande det var att inte ha den glada lilla hunden med oss. Sen började det regna, som om det verkligen skulle vara så deprimerande som möjligt.
Usch och fy. Även om det snart gått 3 månader så tycker jag fortfarande att det är lika jobbigt som precis efter hon försvann. Saknaden av att alltid ha henne med sig. överallt och sen en dag så blir det aldrig så igen är inte lätt att leva med. Och jag vet att ni som inte haft hund förstår riktigt hur det känns, men det är hemskt.
Jag blir smått knäpp utan henne stundvis och tanken på att hon är aska nu gör inte tankarna bättre.

Sen att livet är upp och ner redan gör inte heller saken bättre, men det ska jag inte berätta om alls.

I morgon ska jag jobba iaf! Efterlite ledigt, vilket har varit sjukt skönt :) Välbehövligt också. Nästa vecka på tisdag kommer F äntligen hem igen! Det har varit långa två veckor kan jag lova! Även om jag fått sett honom varje dag på datorn så är det inte samma sak när man inte får känna den närheten på nätterna. Jag tycker att det var lite taskigt att lämna mig här hemma och åka till andra sidan jorden i två veckor! :( Fast jag hade å andra sidan inte velat följt med dit.
Men snart är han iaf hemma igen :) Och vart mitt fyllo är ikväll är en himla bra fråga.

Nu ska jag nog lägga mig bättre i sängen, vänta lite till på fyllot och sen sova om han tänkt låtit mig vänta alltför länge.


onsdag 28 mars 2012

Scars


I stand here, on the other side of the glass. You do not know that I stand here and watch you. I have never known a place like hatred grow within me, while I refuse to give me. What you did to me, I will have to live with the rest of my life. I may never be the same girl as before, who knows?
You ruined me, now I'll ruin your life.
You showed me that you can not trust anyone, no one at all, not even your friends. How do you think it feels? To be so betrayed and hurt by someone you once loved so very much.
I have not done anything wrong, I can not go around and blame neither myself or anyone else for what happened. It happened and I will have to live with it.
You gave me a reason to fight, to show once and for all that you did not scare me, you do not scare me. No more. It's over now. You are finished. I can handle this.

F is the world's best right now, even though he is a world away until Tuesday. Never have two weeks felt so long, but soon it's over and everything will be normal again :)

I miss him, kind like that very much right now.

fredag 9 mars 2012

Kärlek vid sista ögonkastet

(dert här är bara en låt som jag fastnat i, och den har inget med nåt att göra, bara gillar texten)


Maskinen - Kärlek vid sista ögonkastet

Det här är svårt att förklara
kanske inte bara en vanlig låt om min vardag
Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta
bara rakt ut, hmm det är min dåliga vana
För det blir så ibland, jag vet
det tar tid och jag tror jag vet
Vad vi gjorde för fel, passionerat
men okontrollerat, ha, idioter
Och jag vill bara känna hur det känns
tänka tillbaka bara minnas vår sekvens
Våra stunder vi hade, tankar idéer
din lukt i din nacke, pussar och skrattar
åt sista gången vi delade en spliff på balkongen
satt uppe på natten


Och jag minns när jag mådde kasst
du sa jag kan dra vårt last
Det kommer funka, måste funka
nånstans där så finns vår plats
Det kommer funka, måste funka
nånstans där så finns vår plats
Den enda personen som tagit upp min tankekraft
24/7.. Baby Saudade, som en brasse sagt!
Och jag trodde jag borde va trygg
vi gör det tillsammans och hon har min rygg
Oh shit vad jag älskar dig
trots att jag knappt visste vad dom orden betydde
Och det vet jag typ inte ens idag
det gick för fort, vi vände blad
från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av
Det bästa sex jag haft i hela mitt liv
jag nästan jag nästan skäms över att säga det högt
ibland så, skippar vi snacket vi bara vet vad vi vill
Det kändes nästan överflödigt och använda rösten, okej

För hon var bäst, försök & överträffa det ja
För hon var bäst, försök & överträffa det ja
För hon var bäst, men kommer aldrig mer tillbaks
För hon, flyger iväg som ett pappersflygplan!


Lilla baby jag kan inte stanna kvar
jag fuckar upp ditt organiserade liv
Jag har rappat in en massa pengar
allt du vill kan du få, men ingen trygg framtid
Jag har packat mina saker,
på väg ut från vår lägenhet nu snart är den din
Skulle bara vilja krypa ner i sängen och
säga förlåt för de blev som det blir
För jag kommer som ett yrväder med ett höganäskrus runt halsen
Och vinner ditt hjärta men flyr iväg
till nästa så fort som jag anar något ansvar!
För jag fattar mycket väl att det är i mina,
det så kallade blodet i mina ådror
kommer från min pappa,
men tänker starta min familj så fort det går dåligt
Det sociala arvet får rätt igen
och det går utöver min bästa vän
Jag älskar dig, så vi kanske kanske kanske syns igen!

torsdag 8 mars 2012

This is not a drive by

Jag vet inte vad mitt problem är just nu, men jag har typ tappat lusten till allt och då menar jag verkligen A L L T va fan! Dagarna springer förbi som om de aldrig ens existerat, och jag kan än mindre minnas vad jag gjort, förutom jobbat. Kvällarna springer också förbi, vad gör jag då liksom? Inget alls. Är jag inte med F så är jag hemma och sover tragiskt nog vid typ 9 på kvällen. Jag lever typ på/för jobbet och har mitt liv nerpackat i en väska som jag har med mig överallt. Vad är det som händer med mig egentligen?! Jag gillar INTE den här förändringen.. Hoppas av hela mitt liv att det bara är just nu när jag är lite halv-sjuk och inte nåt permanent! För det kan ju bli som det var förr igen!
Eller så är det tomheten och den skiten som börjar spöka nu, för än så länge har jag inte brutit ihop över Myra, hur stört det än låter... Eller så är det bara för att jag är så himla trött hela tiden. Who knows, men det visar sig med tiden hur allt blir. Jag vill iaf hitta tillbaka till lusten att göra saker igen!

Just nu sitter jag här, i blött hår efter en lååååååång och varm dusch. Jag skulle ha varit ledig idag, tji fick jag när dom ringde i morse. Så trött tjej är jag just nu, så det blir väl sova typ runt 9-10 ikväll. Jobb i morgon nämligen! Och sen en leeeedig lördag! :D

Får prata lite med F sen när han kommit hem ikväll och se om det hjälper den hopplösa känslan! Det brukar hjälpa iaf :)