Motivationen att pallra mig ut på promenad i det fina vädret är obefintlig. Utan hund tar man sig inte ut kan jag konstatera. Men jag ska ta en promenad ner till bussen sen så det blir väl min motion idag. Annars så tränar jag faktiskt lite smått varje dag, mest armar, rygg och mage. Benen får sin träning på annat sätt. ;)
Nu ska jag nog ta en dusch snart, i brist på annat att göra!
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
Fuck me beautiful
Tro det eller ej men jag lever fortfarande! Knappt..
Den senaste tiden har hur mycket som helst hänt..
Min kalium nivå i kroppen är så pass mycket bättre att jag nu får börja äta lite vad jag vill, men måste fortfarande tänka på vad jag äter. Har fått gå-upp-i-vikt-fort-pulver för att jag tappade lite för mycket i vikt när jag slutade med sockret. Så nu har kampen om att gå upp 19kg börjat, måste gå upp dom första 10 under en månad, annars skulle dom så fint lägga in mig och aldrig sa jag! Jag kämpar på, även om det är tufft vissa dagar. I helgen konstaterade jag att en bit tårta är för mycket socker och får mig illamående, även två klunkar cola gör mig också illamående. Inte okej... Kommer fortfarande få äta tabletter men svagare och inte lika stor dos, alkohol i små mängder funkar.
Den 17 Januari hände något tragiskt... Mitt hjärta, min bebis, mitt allt, min Myra fick somna in... <3 Sista såret hon gjorde blev för mycket, tyvärr. Det gick inte längre helt enkelt. Men jag fick 7 år 7 månader och 4 dagar med henne <3 Det var det jobbigaste beslutet i mitt liv, men någon annan utväg fanns inte. Hon fick världens bästa sista dag med lek, köttbullar, korv, fotbollar, ja allt ni kan tänka er. När vi satt där, hon, jag och en sköterska som jag ville skulle vara med, så när dom sa att hjärtat slutat slå så kände jag en liten lättnad, men självklart en enorm sorg och tomhet inom mig..
Det som har varit jobbigast i tiden efter har varit att det inte är någon som kommer och hälsar när man kommer hem, ingen som kommer springande när man tar i en jacka eller hennes koppel. Den enorma tomheten är den värsta..
Hämtade hennes journal med, den var inte liten och vilken sjuk summa pengar det ligger i den hunden efter alla år!
Vila i frid älskade älskade du. Jag hoppas att du ser hur saknad du är av alla här <3
Annars rullar väl livet på rätt bra. Har samma störda "relation" med F som vanligt. Jag har valt att fortsätta även om det han gör och det jag gör är fel. Och som mina vänner så ska ni stötta mig genom mina dåliga val också. Så klaga inte på mig. Jag är lycklig, låt mig vara det också! För jag vet om sanningen men jag klarar inte av mitt liv ensam just nu. Jag är lycklig, och behöver få vara det också!
Annars har jag tappat motivationen till det mesta nu. Men jag kämpar på, jag har nöt som får mig att orka upp varje dag. Låt mig få ha kvar det även om det är ett dumt val!
Over and out / Carro
Den senaste tiden har hur mycket som helst hänt..
Min kalium nivå i kroppen är så pass mycket bättre att jag nu får börja äta lite vad jag vill, men måste fortfarande tänka på vad jag äter. Har fått gå-upp-i-vikt-fort-pulver för att jag tappade lite för mycket i vikt när jag slutade med sockret. Så nu har kampen om att gå upp 19kg börjat, måste gå upp dom första 10 under en månad, annars skulle dom så fint lägga in mig och aldrig sa jag! Jag kämpar på, även om det är tufft vissa dagar. I helgen konstaterade jag att en bit tårta är för mycket socker och får mig illamående, även två klunkar cola gör mig också illamående. Inte okej... Kommer fortfarande få äta tabletter men svagare och inte lika stor dos, alkohol i små mängder funkar.
Den 17 Januari hände något tragiskt... Mitt hjärta, min bebis, mitt allt, min Myra fick somna in... <3 Sista såret hon gjorde blev för mycket, tyvärr. Det gick inte längre helt enkelt. Men jag fick 7 år 7 månader och 4 dagar med henne <3 Det var det jobbigaste beslutet i mitt liv, men någon annan utväg fanns inte. Hon fick världens bästa sista dag med lek, köttbullar, korv, fotbollar, ja allt ni kan tänka er. När vi satt där, hon, jag och en sköterska som jag ville skulle vara med, så när dom sa att hjärtat slutat slå så kände jag en liten lättnad, men självklart en enorm sorg och tomhet inom mig..
Det som har varit jobbigast i tiden efter har varit att det inte är någon som kommer och hälsar när man kommer hem, ingen som kommer springande när man tar i en jacka eller hennes koppel. Den enorma tomheten är den värsta..
Hämtade hennes journal med, den var inte liten och vilken sjuk summa pengar det ligger i den hunden efter alla år!
Vila i frid älskade älskade du. Jag hoppas att du ser hur saknad du är av alla här <3
Annars rullar väl livet på rätt bra. Har samma störda "relation" med F som vanligt. Jag har valt att fortsätta även om det han gör och det jag gör är fel. Och som mina vänner så ska ni stötta mig genom mina dåliga val också. Så klaga inte på mig. Jag är lycklig, låt mig vara det också! För jag vet om sanningen men jag klarar inte av mitt liv ensam just nu. Jag är lycklig, och behöver få vara det också!
Annars har jag tappat motivationen till det mesta nu. Men jag kämpar på, jag har nöt som får mig att orka upp varje dag. Låt mig få ha kvar det även om det är ett dumt val!
Over and out / Carro
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
