Stänger in mig i min bubbla nu. I min bubbla är allt som vanligt, men inget eller ingen mera kan göra mig illa. Ni kommer inte åt mig. Vet inte riktigt hur denna dag varit, jag har varit fast i min värld och allt runt mig har mest flytit på... Allt flyter bara på runt mig, jag märker inte när något sker... Det enda jag kan tänka på är honom, varför är det så? Det enda jag vill just nu är att det ska vara vi igen. Ingen kan nog riktigt förstå hur allting känns, det går inte att beskriva. Kan lova att vem som helst skulle vilja slippa känna det jag känner. Alla såren är upprivda igen, kul, Helvetet började just om igen... Varje kväll kommer att tillbringas under täcket och hoppas på att livet inte ser ut som det gör just nu när jag vaknar upp igen. Du hade i alla fall vänner, vad har jag?
Det känns som om alla dina vänner tycker att det här är bra, att oss var någonting dom såg som dåligt. Hur kul tror du att det är att inse det? Allt är skit, visst, jag saknar dig, men endå inte. Jag vill inte att det ska vara som förr. Du och han är nästan lite lika, jag kan inte leva utan er, jag kan inte leva med er... Nu är allting bara så otroligt mycket kaos så jag inte vet vart jag ska ta vägen längre... Jag vet inte vad jag ska tro på längre. Hela livet är en lögn, allt hittills har varit en lögn. Jag bara vill inte mera. Det går inte..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar