onsdag 17 mars 2010

Far Away




Idag är ännu en sån där trött dag. Vad är det med mig nu för tiden? Jag är trött hela tiden, spelar ingen roll hur mycket eller lite jag sover, om jag tränar eller inte, om jag äter nyttigt eller onyttigt. Det enda jag känner för just nu är att sova, men bara tanken av att jag inte kommer kunna sova förrän tidigast klockan 9 ikväll gör mig bara ännu tröttare. Och nu kom jag på vad jag glömt idag! Jag skulle ju ringa min doktor och boka tid... Bra där! Får göra det i morgon istället..
Klockan är nu halv fyra och jag skulle kunna somna vilken sekund som helst... Morgondagen kommer bara bli jobbig för den är jobbigt lång! Och ja, för tillfället har jag tappat motivationen helt och hållet. Men ska försöka sparka upp Ayo så hon kan ta den tidiga bussen med mig i morgon bitti, det skulle vara skönt. Tycker att det där förbaskade lovet kan ta och vara snart, visserligen så är det bara ungefär två veckor kvar men jag tycker att de två veckorna kan gå lite snabbare...
Inatt drömmde jag massa mardrömmar igen. Den första var att jag körde bil, jag hade massa folk i bilen, fick vattenplaning, sen snurrade vi jätte mycket helt plötsligt. Det hela slutade med att vi hamnade i fel körfält och krockade med en lastbil, jag han vakna innan jag fick veta hur det gick för alla, men troligast så gick det nog inte så bra, jag vaknade i alla fall innan jag dog. Den andra var ännu mera störd. Kommer inte ihåg vilka som var med i den drömmen, men det började med att vi var hemma hos min farbror, (i någon helt annans hus som jag aldrig varit i förut) Det var jättekonstigt, för mellan trappan och väggen så kunde man ramla ner, precis som om de sista två stegen i en trappa inte skulle finnas. Så där sprang min minsta kusin från övervåningen mot trappen ner och ramlade genom hålet, som de tydligen hade täckt över med bara vanlig tapet? Sen höll vi på ramla genom massa olika hål från övervåningen som alla var övertäckta med tapet. Sen helt plötsligt så började min lillebror kasa massa saker på mig, och det gjorde verkligen ont, det är det enda jag minns, att allting gjorde förbannat ont. Sen hände massa knäppt och jag förtsår fortfarande inte... Det hela slutade i alla fall med att jag lät bli att somna om tillslut, det var liksom lika bra.

Jag vill egentligen inte ha er båda i mitt liv. Alla tre vet hur det gick sist. Jag vill verkligen inte behöva välja mellan er igen, ni båda betyder så sjukt mycket, på olika vis. Att då behöva välja mellan er blir bara fel, jag vill slippa det den här gången... Vi får väl se hur tiden vill att mitt liv ska se ut, för jag själv vet inte vad jag vill...

-Carro


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar