I Heard Of A Girl

Feberfrossa och en sömnlös natt gjorde att jag inte kom till skolan idag. Tror jag kommer gå under av tristess här hemma snart, men måste nog sova snart igen, eller kanske ta en dusch så jag vaknar till någon gång. I morogn är det bara en lektion i skolan sen har vi lov. Den har jag bestämt att jag ska på, måste endå till skolan och lämna lite papper och böcker.

Inatt funderade jag alldeles för mycket på allt. Det värsta är att jag inte kommer fram till någonting alls, det blir bara ännu mera kaos i huvudet. Det enda jag vill är att allting ska vara som förr, då allting var så där otroligt roligt och vi skrattade oss igenom varenda liten vaken minut varje dygn. Vart tog den lyckan vägen? Jag saknar den... Jag saknar dig. Jag saknar honom. Jag saknar oss. Jag saknar den tiden. Visst finns väl lyckan kvar nu med, men det är inte på samma sätt den här gången. Jag vet inte varför, men det är inte samma sak. Eftersom allt blev som det blev förra gången så vet jag inte om det verkligen är det här jag vill. Att gå igenom samma sak som då vill jag inte göra. Att få höra av mina vänner att jag förändrats bara de senaste veckorna skrämmer mig. Jag förändrar mig omedvetet till den som jag var då, bara för att du ska se att jag gör allt för din skull. Allt det här gör min ännu räddare, vad händer med mig? Det här är inte normalt... Det är när jag blir osäker som jag gör dumma val i livet, det vet alla efter det som hände med Ma. Det var aldrig meningen, men jag blev osäker. Jag önskar att jag slapp känna den här osäkerheten, jag önskar att det itne vore så förbannat svårt att göra ett val, det här valet. Jag är ingenting utan honom, men jag är ingenting utan henne heller. Men endå så rullar livet vidare, jag vill inte fastna i det som händer. Livet går vidare, det låter säkert hemskt, men det gör det.

Däremot så ska världen veta att det inte går en endaste minut av mitt liv som jag inte saknar 1-10=0 eller Puff.

Ingenting är detsamma utan dessa två personer, men den här gången är det ett val mellan två underbara personer, och jag vet ärligt talat inte vem jag ska välja.. Jag vet inte...

"Du är värd någonting så mycket bättre än honom, du är värd någon som behandlar dig som en prinsessa. Jag förstår inte hur du kan kasta bort ditt liv till en person som honom, efter allt han har gjort mot dig!"

Jag vet att det är många där ute som ogillar detta väldigt mycket, vilket jag kan förstå. Jag är inte så överdrivet stolt över mig själv alla gånger jag heller. Men vad ska jag göra? Jag kan inte låta bli att känna det jag känner. Så fort någonting i livet blir jobbigt eller att det händer någonting så är det bara honom jag vill rymma till. Jag vill bara krypa upp i hans famn och bara existera.

Kärlek är bland det mest komplicerade jag vet, och detta är ännu mera komplicerat.

- Carro