Ibland kan en småsak, världens minsta grej, få ångensten att komma krypandes, och jag vet inte varför. Det är bara så antar jag. Sånt man får leva med, men just att det är småsaker stör jag mig på. Hela min värld är rätt upp och nervänd just nu. Men endå så saknar jag inte det jag egentligen borde sakna. Konstigt det där. Jag borde sakna honom. Jag borde känna någnting. Men icke. Inget. Nada. Noll. Det är som om det aldrig hade existerat, och 5 månader borde vara lite svårare att gå vidare från. Eller så var allting inte som jag trodde hela tiden. Jag vet inte. Jag känner bara att jag inte orkar lägga ner tid på att varken sakna, vara ledsen eller vara arg på någonting längre. Gjort är gjort och kan aldrig göras ogjort helt enkelt. Bara att gilla läget. Det enda jag kan sakna är närheten, din trygga närhet, att ha någon nära på nätterna. Men inget mera, inte dig. Inte alls, ingenting.

Saker och ting är inte alltid som de verkar

You´ve got to fight for a reason, what´s your reason? You never cared...

Du vet inte hur det är att sitta i skiten som jag sitter i just nu. Varför ens hålla på att diskutera någonting som du inte ens är inblandad i? Jag ger upp på dig! Du är osäker, vet du det? Du lever i din dröm värld, en patetisk värld. Och du borde komma tillbaka till verkligheten och inse vad det är som håller på att hända. Tills någon bankat vett i dig så kan du försvinna ur mitt liv. Jag vill inte ha någonting med dig att göra mera.

Vi fann alla sätt att älska. Men ingen väg tillbaka

Vill du förgöra eller skapa?

Man blir behandlad så som man låter sig själv behandlas.

Pearl Jam- I Can Feel It Coming Back Again