Är hemma nu, skönt! Denna dag börjades med uppstigning 04.45, det var alldeles för tidigt för min del! Fick skjuts till stationen och så klart hade Isabell försovit sig och inte kollade hon på telefonen heller, någon som är förvånad över det? :p Två trötta tjejer satte sig i alla fall på 7.09 tåget mot Sthlm och Älvsjö! Väl framme på centralen i S så var det bara nästa problem, hitta rätt pendel. Villket gick bra, efter vi frågat vart vi skulle. Kom fram till Älvsjö ungefär 8.20. Gick runt och kollade lite, köpte ett nytt halsband till Myra för en förmögenhet, men jag bara älskar de halsbanden! Träffade på Lisa och planerade lite utställningar för, hör och häpna: MYRA! Japp, tänkte att jag skulle se vad den damen går för nu till sommaren när hon för första gången på 3 år inte har fula fläckar i pälsen. Jag ska ju endå ställa Terror massor, tänkte att det kan vara kul att ställa henne med och se om det kan bli någonting.
I alla fall, efter att vi gått runt lite så gick vi till Chihuahua ringen för att leta efter Terrors uppfödare, som vi nästan sprang in i! Hon hade med sig en valp som fick Cert! Vet inte riktigt hur det gick i finalen, för så länge orkade vi inte vara kvar. Den hanen och Terror kommer tävla i samma klass i Österbybruk på den utställningen. Stod och kollade massor på hur man gjorde och så och pratade även med uppfödarens kompis som gör utställningskoppel. Det jag handlade till Myra var i alla fall halsbandet, allergi schampo och balsam, en STOR tennisboll (som för övrigt lever fortfarande) och ett sommar lotion för trampdynorna inte ska spricka. Så nu är jag nästan fattig, eller inte! :p Efter att vi båda ledsnat så åkte vi tillbaka in till stan, käkade på Donken innan vi tog tåget tillbaka till Uppsala. Väl framme i U-a så blev det en snabbis till H&M och sedan tillbaka till stationen för både jag och Isabell var trötta och ville hem.
Efter att jag kommit hem har jag inte gjort mycket alls, borstat hunden, duschat henne och suttit här. Just nu väntar jag på middag och ikväll blir det soffan med godis!
Ibland är det nog så att även lilla jag håller på att växa upp.
På vägen hem från Uppsala så satt jag och funderade lite. Det började med att jag drömde om en blå plastbunke och när jag vaknade i morse så kunde jag inte förstå vart jag hade fått den dumma idén från, men sen kom jag på det. En av alla de gångerna jag och Sara var i Öregrund och det regnade så stannade vi hos Micke i Gimo för att värma oss och torka till, han sa att det bara var han och Affe, vilket det så klart inte var. Där var det flera pojkar. I alla fall. Helgen eller dagen innan så hade Myra varit med hos Micke och då hade jag tagit med den blåa plastbunken som vattenskål till henne. Den bunken blev i alla fall kvar i Mickes dåvarande bil, och den kvällen så drack dom så klart så Sara körde dom till Ladan dit dom skulle av någon anledning. Väl framme så kom poliserna fram, eftersom Mickes bil var rätt så eftertraktad, och då frågade dom varför vi hade satt en popcorn skål (blåa plastbunken) i bakrutan mot fönstret. Ja, det visste nog ingen varför den satt där, men det gjorde den i alla fall. Tror att det var senare som den även satt på diverse olika personers huvuden. Den där bunken har varit med om mycket kan jag lova. Väl framme vid Ladan så träffade jag Julia för första gången, men hon minns nog inte det. Hon blev i alla dall arg för att vi skojade om att vi skulle lämna Micke i ett dike om vi ledsnade. Den kvällen fortsatte även med massa sjuka, roliga, läskiga och dumma saker. Men den kvällen var en av de bästa någonsin, så kul som jag hade då har jag aldrig haft efter det. Jag saknar det.
Nu kanske ni undrar varför jag berättar om det här egentligen. Jo, därför att idag när jag satt på bussen på väg hem så började jag ju fundera på den blåa plastbunken av någon anledning, och då insåg jag en sak. Jag vill inte ha ett förhållande med honom igen, för vi hade roligast när vi bara var vänner, sen blev allting så allvarligt. Även om vi hade kul när vi var tillsammans också, men tiden innan det blev någonting var den allra bästa tiden i mitt liv, livet lekte helt enkelt. Allt var bara toppen bra på alla sätt! Så nej, jag vill inte. Jag har insett att livet är för kort för att man ska fastna på en och samma ställe. Allt jag under dessa månader bara har behövt göra var att få tillbaka dit i mitt liv och inse att det inte var det här jag ville, inte en gång till. Kanske någongång i framtiden om det skulle bli så, men ínte nu. You´re Out Of My Life.
Visst finns det dagar då jag bara känner för att krypa tillbaka till honom, fråga mig inte varför, men jag tror att det kan ha varit så att han blev en stor trygghet rätt snabbt. Så kommer det nog vara ett tag till skulle jag tro. Men vet ni? Även fast jag ibland saknar honom så hela kroppen skakar så vill jag ingenting, inget mer än vänner.
Ni ser, ibland kan det vara bra att fundera på blåa plastbunkar! Varje gång jag ser den bunken så tänker jag alltid tillbaka till den kvällen. För den kvällen är nåt jag saknar, på alla sätt.
Det här blev ett långt inlägg, någon som orkade läsa enda ner hit..?
- Carro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar