Vet fortfarande ingenting alls. Jag hatar denna känsla, jag vill inte ha den kvar. Men den försvinner inte, hur mycket jag än anstränger mig och försöker så finns den alltid kvar där. Hur kul tror ni att det är egentligen? Dina blickar av tomhet får mig att helst vilja gå under jorden och försvinna, detta känner jag varje dag. Kan du inte bara sluta titta på mig som om jag inte existerade på denna jord? Räcker det inte med att jag redan lider? Vad vill du egentligen få ut av det? Vill du att jag ska knäckas, igen?

Det är sjukt många personer som jag saknar i mitt liv just nu. Personer som jag aldrig kommer kunna träffa igen. Det är inte kul att känna så..

Att du är som du är mot mig gör inte saken bättre. Jag blir ännu mera osäker och tvivlar bara ännu mera på mig själv och allting.. Det gör att jag gör fel val i livet ibland... Val som jag inte vill göra...

När jag sitter här i min ensamhet ja då tänker jag på dig.

Du finns i mina tankar

I min fantasi

På morgonen när jag vaknar kommer saknaden igen

Det är sjukt hur du får mig att känna av att bara vara du..

Denna helg blir en hemma helg, det händer ingenting. Nada. Inget.