Lycka. Lycka. Lycka! :D

Vad ska jag säga? Jag är glaaaaaad! Så där otroligt glad så att jag nästan börjar bli nervös inför morgondagen... Ojoj, hur ska det gå? 4 år och 1 månad är lång tid. Shit vad tiden gått snabbt! Dåligt, det får verkligen inte gå så lång tid... :/

Dagen har faktiskt varit bra. Den började med Engelska uppsats-skrivning på morgonen. Skrev kanske typ 6 sidor. Sen blev det lunch. Sarah åt och jag var mest bara sällskap :p Sen vidare, 15 minuter sena, till Historialektionen! Där fick vi ett ämne att jobba med och sen var det bara köra på igen. Lånade en bok och hittade massa info på internet. Det blir att göra det på bussen i morgon. Ska försöka jobba lite med det i helgen, och jag får tid, och sen under nästa vecka. Ska ju till Sthlm på studiebesök på torsdag, så den dagen går bort, sen ska det typ redivisas på fredag nästa vecka! Lite lite tid kanske, men det ska gå bra. :) Allting går toppen bra! Om jag bara slutar med denna dumma stress och detta kaffet! Då kommer allting att bli bra. Allting blir bra, allting har en lösning, på något vis. 

Ibland när jag tar mina smärtstillande för att kunna sova så  börjar huvudet spöka och jag börjar filosofera, innan det slår till i huvudet och jag total somnar på en sekund typ. :p Men det är rätt spännande saker som kommer upp i huvudet då, nån kväll i veckan så funderade jag på eltejp och hur man skúlle kunna använda den till så mycket som möjligt. Knäppt vad huvudet kan spöka till det av lite mediciner.

Igår när jag tänkte blogga så hade jag hur mycket som hellst att blogga om, men nu, nu är det liksom börta... :S Det kommer nog med åldern. Haha!

Snart är det middag, sen ska jag försöka plugga lite, sen kanske kolla vad jag ska ha för kläder på mig i morgon och sånt. Ni som inte vet vad som händer i morgon får veta det i morgon kväll. ;)

Jag skakar av mig allting, lämnar det bakom mig.

En.

Gång.

För.

Alla.

Tycker om dig sjukt mycket fortfarande! Dumt nog.. Det har hittils tagit mig snart 4 månader att komma fram till att jag inte orkar bry mig längre. Även om det fortfarande gör ont att se dig. Men det kommer mog alltid att vara så, det är sånt jag får leva med. Den dagen jag flyttar härifrån så kan jag nog säga att jag kanske kommer komma över det som hände helt. Jag måste bort här ifrån för att klara det.

Men vet ni? Den skiten glömmer jag i helgen! Den här helgen kommer stavas LYCKA med stora, feta, kursiva, understrukna bokstäver!

Jag ler, en gång för alla !

A moment like this liksom!